Felicia försvann. Och annat.


Hupsan, så blev boken genomslukat och har redan över en veckas tid funnits i biblioteket eller hoppeligen hos nån annan flitig läsare. 

Boken var värt att läsa. Jag ville i ett sked kolla mammas barnabok att hur var det som hon hade sagt ett par saker där men har ännu inte tagit den tjocka boken fram. I och för sig skulle jag vilja läsa Annas tankar om trots-åldern och barnets självkänsla. Om hon ens nämner saken... Ingendera skulle jag behöva ha hemma fulltid, tur att Felicias var en bibbabok. Barnaboken vet jag inte att åt vem skulle jag hutta den åt. Frivilliga? Den är på finska, ser väldigt ny och oanvänd ut.

Det där med barnets självkänsla och tycke för sig själv är ganska så aktuellt här hemma hos oss nämligen. Vi har ett trotsigt barn som säger att han tycker inte om någonting, han duger inte till något och ingen kan möjligtvis tycka om honom. Hemskt att höra, speciellt när de här tankarna kommer upp just då det är läggdags. 

Ei kommentteja: